Klas kliver in på puben för en snabb öl och möts av en bekant som verkar fullständigt ur slag. Peter, som sitter vid bardisken, börjar berätta om en situation som han beskriver som både nervkittlande och pinsam. Han förklarar hur han försökt ta mod till sig i ett avgörande ögonblick med Lotta från jobbet. Historien utvecklar sig snabbt åt ett oväntat och chockerande håll.
Klas kommer in på puben för att ta en öl innan han åker hem.
Vid bardisken sitter någon som verkligen supit skallen i bitar. Klas får sin öl och då säger vraket:
– Hej Klas! Det är Peter, känner du inte igen mig?
– Peter!, säger Klas, svårt chockad; det är ju du! Vad har hänt?
– Sätt dig.. Jo, du vet Lotta på jobbet.. Varje gång jag ser henne blir lillpillen hård som en tändsticka.. Jag tycker det är så pinsamt att jag inte vågar bjuda ut henne.. Men, i dag på lunchen bestämde jag mig! Nu eller aldrig! Det får bära eller brista!
– Jaha, ja.. Jag gissar att hon sa nej.. insköt Klas.
– Inte alls, sa Peter, hon sa ja! Hon bad mig komma och hämta henne klockan fyra. Så jag åkte hem och tejpade fast lillpillen vid benet med silvertejp, så att den inte skulle avslöja mig.. Jag ringer på hennes dörr klockan fyra och när hon öppnar har hon bara en tunn, tunn negligé på sig.. Ingen bh.. Inga trosor..
– Hur gick det?
– Jag sparkade henne i ansiktet.